eketorp

Här ser vi huset, som det såg ut när vi köpte det.
Övervåningen byggdes på -05 någongång, och då förereddes det med
en balkong dörr där uppe, men balkongen fattades :)

Redan när vi köpte huset då drömde vi lite.
Tänk om man faktiskt skulle bygga en balkong där?
Tänk att dricka kaffe på den? och hänga tvätt?



Förra sommaren när staketet var målat så kom nästa projekt,
att måla om huset. Inget superstort projekt, när det mesta är tegel,
men det blir ju ändå en cirkus, det ska målartvättas, täckas, hyras skylift,
och sånt där jox. Men Tobbe var en pärla, så på hans första semestervecka,
då jag fortfarande jobbade, så satte han igång.



Ingen superskillnad på bild kanske, men det vita blev grått,
och det gråa blev vitt :)





Sen kom hösten och den gamla altanen revs. Grävarn kom och dränerade om
den sidan på huset, och vi passade på att gräva ner dagvatten.
Tobbe gjöt en sula, till nya altanen, och hela trädgården var en leråker och såg förjävlig ut.
Självklart passade vi på att skyffla ut jord för kund och fosterland,
för att jämna ut så mycket som möjligt. Som sagt. Lera it was







Sen kom våren/sommaren.
Här låg vi efter lite i planeringen, eftersom våren inte såg ut riktigt som vi planerat.




Men Tobbe kämpade på som aldrig förr med att snickra,
och jag gjorde det jag brukar göra. Måla.
Här är altanen nästan klar, och plåtslagarna har lagt taket,
och tobbe ordnat golvet och stolparna på balkongen.



Nu är allt snickeri, och målande klart. Innertaket är uppsatt, målat, och spotarna på plats.
Hängrännor finns, och utemöblerna används :)
Det är alltså NÄSTAN klart. Det fattas lite jord runtomkring altanen.
Men det kommer nog sen. Någongång :)

För ett år sen, så var spänningen olidlig idag.
Dagen innan vi fick nycklarna till vårat egna hus :)

Jag kan på riktig säga att det var en av dom lyckligaste dagarna för mig.

Det var med en skräckblandad känsla man satte nyckel i dörren och klev in.
Andas, njuta, stå still och sen... FULL FART med att börja renovera stället,
så att det verkligen skulle bli vårat.


Året har haft med och motgångar och vi har som par blivit 8000 gånger starkare och lyckligare.
Jag är så glad att jag har en kille som uppskattar samma saker som mig.
Vi behöver inte resa runt halva jorden för att uppskatta livet.
Våra bästa stunder har vi haft när vi hade picknick i klätterställningen,
när vi cyklade på grusvägar och plockade blommor till midsommarkransarna,
när vi hälsat på på bondgården och tittat på kalvarna och kattungarna,
och druckir en kopp kaffe med färsk ko mjölk i.
Alla bastu och bubbel kvällar, och under alla goda middagar med ännu godare vänner.

Jag berättade för en vän i somras, att den största lyckan för mig,
är att gå i trädgården och måla tillsammans med Tobbe,
att ha delmål ihop som vi når tillsammans.
Att unna sig en rast och sätta sig och ta en kopp the,
och vara stolta över en fin dag. Det är lycka för mig.
Att unna sig en sovmorgon tillsammans,
frukost på sängen, med öppen balkongdörr,
och sen knata ner och tända i pannan och börja en dag tillsammans,
och fortsätta ett liv i hop. Det är min lycka i livet.

Det har varit ett jobbigt år också.
Mycket att lära sig om snöras, skottning, shuntar, vedpannor,
grävda brunnar, sophämtning, sotaren, läckor osv osv.


Ibland kan man stirra sig blind på projekt som vi har framför oss,
renoveringar som ska förverkligas, och pengar som kommer gå åt.

Men när vi blickar bakåt, så har vi fanimej hunnit med en massa under vårat första år.

Innomhus så har vi tapetserat, målat, byggt garderober,
lagt golv, renoverat en trappa och slipat och målat ett EX antal furumöbler vita :)

Utomhus så har vi byggt och målat staket,
målat garage, hus, förråd och farstu.
Fällt träd, rivit en altan, dränerat om, jämnat ut gräsmattan med matjord,
och Tobbe har gjutit en sula som vi ska bygga nya altanen på.

För tillfället så håller Tobbe på att fixa i ordning garaget invändigt,
bytt isolering och klätt alla väggar och tak med plywood.
Allt är målat vitt och bänkar, garderober och bänskivor har monterats.
Om ett par helger så är det nog dags att ställa i ordning allt där och
få ett fint och praktiskt garage med ORDNING och REDA i :)

Vårens och sommaren projekt, kommer vara att bygga nya altenen,
och balkongen, få ordning på gräsmattan (GRÄS??) eventuellt lägga
marksten på uppfarten och renovera en toalett.

Sen finns det 400 milljoner andra grejer också som man vill ta tag i,
men tid och pengar kommer inte hagla över oss misstänker jag :)

Sist men absolut inte minst, så väntar vi ju på en bebis.
En liten rackare som väger ungefär 430 gram och är 28 cm lång.
I helgen så låg en av vovvarna på min bäbismage och vilade.
bäbisen sparkade till och Bella vaknade. haha.
Åh vad jag längtar efter att bli en familj :)


Ja det har verkligen varit ett underbart år.

I somras.
Eller början av sommaren så hade jag en härlig dag.
Jag minns den såväl.

Jag och Bella låg på gräsmattan och skrev svindlande planer för
sommaren, semestern och alla helger framöver.





"antennsladd, internet, måla staket, måla farstun, el patron, vattenutkast, fälla träd, måla hus"

haha, det är ju skönt att man hade lite mål med sommare.

Såhär i efterhand så är ju nästan att på listan fixat.
Och det är faktiskt lite galet.

Man står mitt i smeten, och tycker att inget händer,
och det är en salig röra.
Men faktum är att det GÅR FRAMÅT.

Älskar att ha hus,
älskar att fixa och dona och se en skillnad EFTER.

Men åhhh vad jag längtar efter sommaren igen.

Igår var en bra dag.
Hälsan på topp, och humöret ändå toppigare.

Lilla magontet dock över bilen,
som jag nämnde igår.
Men snälla kollegor påminde mig lite titt som tätt under
dagen, att bilen stod på parkeringen och lös.

Bara te å gå ut och stänga av lampan då.

Detta gör jag smidigast med att lägga något under
bromspedalen, som tydligen är roten till allt ont.
Pedalen är alltså för tung för sitt eget bästa.
Och trillar ner och därav det röda ljuset som lyser.

Jag provade med att lägga under en hushållsrulle.
Inte bra. Den blev för platt och sunkig av det blöta golvet.
Jag provade med kataloger från jobbet, dessa var inte heller
att rekomendera, då dom var för hala, och inte vill kilas fast.
En tröja funkade inte heller. Den var för mjuk.

Min senaste uppfinning är att lägga en uppochnedvänd SKO där.
Sulan är kanon, kilar fast utan att sjunka ihop.
I´m so smart!


Hursomhelst.
När jag kom hem i går.
så möttes jag ju gifvetvis av ett snökaos utan dess like.
Tänkte till att jag skulle backa in på uppfarten....
Inte så smart eftersom har körde fast.
Mitt på vägen blev jag stående i 45 minuter.
Skotta, gasa, skotta gasa (svårt att putta bilen själv liksom)
Efter mycket om och men så tog jag mig loss,
och parkerade bilen.
Sen var det ju bara att skotta resten av allt som skulle skottas.
Sen gick jag ut och rensade av snön en gång i timmen,
för att göra det lätt för mig.
Så att det inte skulle bygga på till morgonen.

Men i morse kl 7 så kom världens bästa
svärfar och fixade storbiffen.
Skottade allt overkill, som jag aldrig tagit mig kraft till.
Så nu är det SÅ cleant hemma.

Nu väntar jag på dom däringa plusgraderna som ska komma,
och på sambon som kommer på tors eller fredag.

Det är liksom inte superlätt att ta det "lungt"
och vara rädd om kroppen, när man är ensam på landet.

Vissa grejer måste ju bara göras. Så är det ju.
Men TACK för en superbra svärfar i allafall!!


Ikväll kommer Palmerna och myser hos mig.
So exited!

Cheeers!!

Just nu känns det ju som en lite tokig idé,
att riva altanen som vi hade. "Så dum var den väl ändå inte??"

 

Men nu är det gjort, och vi har dränerat,
och byggt en ny grund som ska palla med,
både en ny fin altan och en BALKONG.
Så i vår bär det av för snickarn att spika.
Love him soooo!

Redan nu känner jag att grunden är så jävla bra,
så att själva altanen och balkonen kommer bli Toppen.

har jag så svårt att få motivation,
eller INSPRIARION att skriva här.
Mina dagar denna veckan,
har gått i spyornas tecken igen.

Jag undrar; i vilken vecka vet bebisen hur gammal den är?
Att bebisen missade veckan då jag skulle stråla är fine,
men att den helt har missat att illamåendet SKA vara över nu,
det irriterar mig lite. Men en tröst är att veta att den lille har
humor och gillar att jävlas. Det har den fått av mig ;)

Jag har mest gått omkring i mitt hus och kännt mig
mer och mer isolerad och tokig.
Det har ju varit enna redigt blåsoväder den här veckan.
Och då är man inte så katig i en kåk mitt ute på landet.

Regnet har piskat mot rutorna,
grenar har blåst mot huset, skottkärran blåste omkull ute,
musen i väggen har gått bananas.

Då har jag suttit under min filt, glott på tv,
druckit the och gormat på musafaaaan.
"håååååll käften" och bemödat mig att gå upp och banka på väggen
där den bor. "Nu får det fan vara nog"


Ibland så kikar man in på sig själv.
Och flinar gärnet åt hur bonnig man blivit.
Direkt efter en spya som satt sig i luggen,
så är det bara att segla ner i pannrummet och
få fyr i bannan, bonka lite på mössen,
och på med gummistövlarna och fleece jackan för
att hämta tre dagars post. Helt normalig liksom.

Då är jag rätt het måste jag säga.
Bonna het, om du frågar mig :)