eketorp

Ni vet hur gärna era flickvänner vill ha kort på magen.
För er skull så kanske det kvittar.
Men om hon tjatar att ni måste fota den ljuvliga bebismagen,
en gång i veckan, för att det är kul att dom bilderna sen,
då är det bara att ställa upp söddu.

Men OM ni kommer till det stadiet, i låt oss säga vecka 25,
då du kanske ser något annorlunda på hennes mage eller typ höfter.
Ställ då inte frågan "har du alltid haft dom där strecken där?????"
och se ut som du sett bajs, eller ett spöke, eller inälvor.
....om du inte har en väldig dödslängtan vill säga.



Relevanta frågor som du skulle kunna få tillbaka är:

-har du alltid varit dum i huvudet??
-När blev du utvecklingsstörd?
-Streck? Som i någon sexigt Streck??
-Vill du dö?
-När blev din snopp så liten?
-Jaså du vill göra slut??

Det är några svarsalternativ.
Sen är ni vuxna för hoppningsvis,
och kapabla till att ställning till om det är värt att ställa just
STRECK frågan, i typ v 25.

Nu är ju jag en ganska gullig flickvän, och skulle nog bara skratta åt en sån
kommentar, men alla kan ju inte vara lika charmiga som jag :)
(läs: jag var argast i kommun!)

Idag så skulle jag åka till min gamla vän Cathrin.,
hon har, genom sitt jobb, ordnat två prydnads "fågelholkar" åt mig.
Vad jag förstår så är det en form av dagsverksamhet,
då människor, för att sysselsätta sig, snickrar och bygger och målar lite små grejor.
Så jag beställde GLADELIGEN två holkar till ett billigt pris,
då jag sen innan har två stycken, dom jag tycker väldigt mycket om.

Dom två holkarna som jag har sen innan, har en annan kompis till mig gjort.
Samma tjej som gjort den där stjärntavlan ni vet?

Hur som helst så såg jag en bild på den här "nya" holken, och tyckte att den var
skrämmande lik, dom jag redan hade, så jag slog till.

Nu är ju bara saken den att jag inte riktigt tog reda på fakta innan jag beställde... haha










Så nu hamnade jag i en sits då jag inte riktigt vet var jag ska ställa holkarna :)
Dom är jättefina och jag tycker om dom.
Men dom passar nog inte som ett par i ett fönster, som jag hade tänkt.

Den ena kommer nog att bli en välkommen holk,
som får stå ute på trappen, medans den andra får kluras på ett tag....

Haha, snacka om att jag fick en chock när jag såg dom...

I veckan så har jag varit hos kära Linda på klädparty.

Meandi var märket, och även om jag kanske
tycker att dom är i dyraste laget, så har jag hört att dom är väldigt prisvärda.
Och det är ju så skoj att planera klädköptill den lilla!!

Även om jag är väldigt mycket för "polarn & pyret" stilen
som är lättmatchade enfärgade och randiga barnkläder,
så tror jag att jag gillar dom här kläderna snäppet mer.
Färglatt till tusen, som får barn att kännas som BARN :)






(bilder tagna från meandi´s hemsida)



Sen så säljer en annan vän till mig Blingokläderna.
Dom är i samma stuk, och också KANON fina!!

Nu kollar ju jag väldigt mycket på "unisex" kläder,
eftersom jag ännu inte vet vad det blir för lite krabat.
Men jag gillar det. Jag gillar att det inte blir FÖR tjejigt eller killigt.
Sen kommer jag ju sitta där med en rosa eller blåklädd liten en,
men till en början så gillar jag det tuffa som passar båda :)

Här är två favoriter ur deras kollektion.





(bilderna tagna från blingo´s hemsida)




Till tjejen som kommenterade bloggen och undrade var jag köpt tavlan
i förra inlägget... så kan jag bara säga att jag har förmånen att känna en
tjej och kille som gör dom där tavlorna, och den gröna trälådan.
Eller rättare sagt, gjorde, för dom tillverkas inte längre...
Så tyvärr så finns dom inte att köpa i butik :(

(egentligen så var tavlan vit med grå stjärnor, och lådan var också vit,
men jag kunde inte hålla penseln borta... *ler*)

Lilla älskade vän, ta det här på rätt sätt nu.
Och försök att se detta ur mitt perspektiv.
Grönt är din nya älsklingsfärg.

Mina älsklingsfärger när det gäller inredning är
beigt och vitt, på sin höjd lite grått kanske.

Jag har ju själv förstått att det inte skulle bli ett mysigt barnrum
om jag vill välja fritt hur JAG vill att det ska se ut.
Plus att din pappa har varit väldigt tydlig med att du
ska få dig ett BARN rum!

Tapeterna kommer bli vita och grå randiga,
enbart för att vi ska kunna spexa till det med all jordens roliga
färger runt om, på gardiner, kuddar, mattor och piff :)

Så nu har jag bestämt, att oavsett om du är en flicka eller
en liten pojke, så är grönt din kopp med thé.
Och du älskar snea gardiner.

För vet du?

Gardinerna och sydda -och möblerna är målade med kärlek :)

 

 

Igår kom hon och hälsade på.
Malin.

Efter en semsterresa på 5 veckor så stod hon i min hall,
och jag ville nästan gråta.
Hon har varit så saknad att hon inte kan förstå.
Men nu är allt som vanlig igen,
och jag kan skylla mitt bölande på hormonerna. som vanligt.

En sak vi båda kunde enas om,
var att den däringa magen har blivit stor.
Den har kommit så fort, att jag knappt hinner med.
Otäckt också att det är 15 (!) veckor kvar. Detta bådar inte gott :)

Jag har ju mer och mer förstått att det faktiskt ÄR en liten en därinne,
som på någon sätt ska komma UT.

Aja, alla andra kvinnor har ju ordnat det där galant,
så jag tror inte jag blir något undantag.


Jag kan inte förstå detta själv.
Men detta evinnerligande "boandet" som alla tjatat om,
den kanske har drabbat mig ändå?
Här målas det och förebereds för den lilla som aldrig förr,
barnrum ska tapetseras, gardiner ska sys, möbler och atteralljer inhandlas :)

Igår när jag gjorde stora shoppingen på Ö&B, (ni vet folie, plastpåsar, tvättmedel,
diskborstar, glödlampor osv) så ser jag själv när jag ska packa ner varorna,
att jag handlat 5 paket med vårservetter och den där förbannade babyoljan ;)
NU??????

Aja, då är ju det ordnat för en stund i allafall :)

















1/3 färdigsydda bebisgardiner :)
Obs, lita aldrig på att mönstret på tyget är tryckt rakt...
Här har jag följt en stadkant och ÄNDÅ, är gardinhelvetet sné...
Men jag antar att det inte spelar så stor roll i värden :)

 

Godmiddag alles.

Min dag har börjat kanon,
Joe Labero kom och körde ett litet nummer i går kväll,
och i morse kom Tranås Musikkår och uppträdde i trädgården.
"Asch... inte för MIN skull" kände jag,
men likförbannat så stod dom där ;)

Nejdå, dagen har hittills varit ganska lik andra dagar,
bortsett från att jag fick en liten fölsedagspresent igår av karl.
Varken han eller jag kunde väl vänta tills idag :)


Annars så har jag spenderat veckan med att pyssla och måla,
Tillbringade kvällen igår med Bästigaste Emelie och Åsa.


Här har vi två målar projekt som just har slutförst.

 

Jag gillar den här mentaliteten :)

Det är inte många som kommenterar bloggen,
i förhållande till antelet som läser den...
Och det är inte alltid som kommentarena är positiva eller snälla.

Men idag fick jag en uppmuntrande sådan.

haha jaa jenny ä verkligen sååå super happy, det är nästan så man spyr lite ibland!




Jag vet inte, men jag tror att den kommentaren säger mer om den personen
än om mig ;)

(rätt roligt också att jag själv har spytt ibland, lite sisådär varje morgon i 5 månaders tid.
så det där med att spy, lite ibland, det känner jag igen....)

Ja, så var det där med jantelagen.

Men får inte ta plats, och gud förbjude den som är glad och nöjd.


Jag vet inte om det undgått något att den här bloggen beskriver
lika mycket MOTgångar som medgångar jag har ;)

Men jag bjuder på det. Faktiskt.
När man har en liten topp för en gång skull, så står det alltid
något bitter en i ett hörn och hoppas att man ska snubbla.

haha. Nu ska jag gå och äta rosaskimrande rosenblad och rensa avlopp,
och ta hand om en spysjuk sambo, det är min måndagkväll det :)

I lördags kväll,
så lägger sig sambon och jag i sängen.
Lamporna är släkta men inte av oss är trött.

Lilla spotify listan på mobilen kommer på tal.

Vi skapar en lista som heter "soft"
och vi väljer varannan låt,
startar spellistan och lägger oss för att somna.

Det är liksom allt jag begär.




Det var allt ifrån smakiga 80tals ballader,
till 2pac, John Lennon, Damien Rice, The Verve till Mariah Carey...
Helt perfekt med andra ord ;)


Jag vet att man inte får vara för lycklig.
Man får inte vara för stolt, nöjd, eller tillfreds.

Men jag är det.

Vore det inte för min längtan till maj, eller sommaren,
eller bebisen, så kunde tiden gärna få stanna nu.

Jag har det jag behöver och uppskattar det, varje minut.

Jag tänker inte stirra mig blind på den där jävla kitchen Aid:en,
som aldrig någonsin kommer bli min,
eller på mitt kök som inte kommer renoveras förens om 3 år.
Eller på dom där kilona som jag hade både innan graviditeten,
och som jag kommer ha efter. Jag bryr mig inte.

Jag tänker uppskatta, mannen, hundarna, vännerna, hälsan, familjen,
jobbet, trädgården, huset, och livet i stället.
Jag har så bra förutsättningar just nu, för att ha det så bra..


Den här veckan ska det väljas tapeter till barnrummet,
renoveras möbler, rensas i skåp och förråd.
Känner mig sugen på att fixa lite hemma...

Puss så länge.

Jag är så chockad.

Nu kommer ett till gravidinlägg som heter duga,
sen vettifan om jag ska blogga om detta mer på ett tag :)

Jag har ju annat för mig i mitt liv också,
än att bara gå omkring och vara hormonell och gravid.

Men det här är min egna lilla kalender,
som bäbissugna tjejer absolut INTE ska läsa.
Dom kommer förmodligen inte vilja vara gravida efter detta ;)

Jo, det är nu som känsliga läsare ombeds att sluta läsa.
Alla ni som känner mig och fortfarande vill kunna se mig i ögonen,
och alla ni som lätt blir lite halväcklade sådär.
Ni kan surfa vidare och kika in här om ett par dagar igen.


Det hela började innan jag visste att jag var gravid.

V.4 Det var något med brösten som var annorlunda.
Stenhårda och ömma, var liksom bara förnamnet.

V.5 Sen kom det där illamåendet och spyandet som jag gnällt och tjatat om,
ja, det var inte heller så jävla nice.
(detta har ju hållt i sig krampaktigt tills typ nu. tack gud för att det är över)

V.9 Här skedde ett litet glädjeskutt. Gravidtidningar, och böcker varnade
lite lätt för att "vulvan kunde anta en lätt lila aktig ton"
Den kulören slapp jag. TACK Å BOCK!

V.10 Sen kom håravfallet på huvudet, den dåliga hyn, svetten
och en annorlunda andedräkt.

V.12 Sen har tuttarna växt till oanade höjder, liksom till den där
gränsen att man nästan skäms lite över sig själv.
Bröstvårtorna lever ett eget liv och är galet hårda.
Dom ser ut som två sockerbitar som letat sig in under stickade tröjor och T-shirt BHar.
Börjar fundera på hur länge jag kan knöla in tuttarna i mina gamla BHar

V15 Allt detta håller i sig och vid det här laget så kändes det jävligt märkligt måste jag säga.
Att vara gravid i typ v 15, och lida av alla konstiga symptom
som fanns, utom just halsbränna.

V.17 Vid det här lagret så blev också alla BHar för små,
och jag fick tips om att ge mig på amningsbehåar istället.
(väldigt förvirrande måste jag säga, att använda såna, när man INTE ammar??)
Där bjöds ju både jag och Tobbe på det största skrattet.
Två fula matluckor som ska öppnas och stängas i framtiden,
men som nu alltså REDAN klädde mina pattar.
Här började jag också använda mammabyxor.
Och det var väl ungefär där mitt sexliv gick i botten :)

V.20 Då så trodde jag att jag nått äckelkulmen,
det var nämligen då jag insåg att den där raggarsträngen som
letat sig fram mellan musen och naveln, inte var så sexig som man kunde tro.
Det var ju bara att skriva kontrakt med Gilette Mach3 och börja raka för allt vad
stålet tålde.
Hej då värdighet.
Hej hej raklöder

V.21 Väkommnade halsbrännan till strupen.

Men det skulle tydligen bli värre.


V.23 Igår så nös jag en vanlig jävla nys,
och tro då på fa-an att jag var nära att kissa på mig.
(läs: kissade på mig)

Hej då värdighet 2
Hej hej inkontinens och knipövningar


V.23 fortfarande. I morse när jag skulle ta mig ur sängen,
så kände jag min egen kropp mot min egen kropp, höften tog emot magen
på något konstigt sätt, då insåg jag att kilona vekligen börjar synas, och kännas,
sen taplade jag in på toaletten och skrek ut rätt i skyn.
Tobbe undrade oroligt vad det var.
"det är lungt älskling, jag har bara fått en dubbelhaka.
No danger on the roof."

Hej då värdighet 3
Hej hej viktuppgång


Nu kände jag en liten kick i magen,
och påminns självklart om VARFÖR jag går igenom allt detta,
och tro mig. Det är så fantastiskt och roligt.
Men det är värt att nämna: väldigt väldigt påfrestande :)

Nu väntar jag på spänning på V.27, då jag hört att man kan börja läcka mjölk från tuttarna.
Spännande värre :) 

Det här året har börjat lite knasigt.
Jag närmade mig ämnet för ett tag sen.
Men då hade jag inga ord, visste inte vad jag kände.
Jag har varit orolig över om det är hormonerna,
min självkänsla eller om det är JAG som känner som jag känner.

Men nu har jag satt ett finger på det. Och det känns bättre.


Senaste tiden så har den här babyboomen satt mitt självförtroende i balans.
Från höger och vänster så har det stått välmenande människor,
som tyckt, och tipsat och gett mig lektioner i mödrarskap.
Tro mig, det finns så många som har dom bästa tipsen att ge.
Både vänner, bekanta och obekanta har redan börjat lära mig om bebisar.

Jag har fått höra allt om barnvagnar, babyoljor, filtar, amning, förlossningar,
märken på kläder, blöjor och tips om det perfekta inredda babyrummet.

Mitt i allt det här, så har jag tvivlat på mig själv.
Jag har undrat VAR man plockar alla högskolepoäng och blir den perfekta mamman.


Hittils har jag drömt om min lilla bäbis,
och trott att man kom ganska lång på kärlek och sunt förnuft.
Men nu har jag känns mig nedstämd och orolig över min egen förmåga.

Många blivande mammor känner sig säkert otillräckliga,
och ställer sig frågan 1000 gånger "kommer jag verkligen klara av det här???!"
Men när JAG som aldrig är orolig, började känna ångest och rädsla.
Då blev jag rädd och fick ångest.

Herrejösses, innerst inne så vet jag att alla vill väl.
Men jag tror också att man får vara lite försiktig med att ge alla dessa råd.
Just nu så är jag halvvägs i graviditeten,
och nu kan jag inte koncentrera mig på babyskydd (gud nåde den som säger bilbarnstol!!)
pampers och den perfekta vinteroverallen.

Jag vill bara njuta av allt underbart som händer,
och prova mig fram till vad som passar mig, Tobbe och bäbisen bäst.

(det är också något jag undrar över, är det någon som pratar med PAPPAN
om alla dessa tips och trix och shopping listor vi måste följa,
vi är ju trots allt två som ska få en bäbis??)

Och sen vet jag vet inte hur många gånger jag hört från olika håll.
"väääänta bara tills v 40!!"
"väääänta bara till förlossningen!!!"
"väääänta bara till den lilla i din famn!!"
"vänta tills den får tääääänder"

Och tro mig, jag gör inget annat än att väntar :)

Men jag finner också en stor glädje i min vecka som jag är i nu,
och alla andra veckor jag varit och kommer hamna i.
Jag njuter av mina yttepytte sparkar som jag känner,
och självklart förstår jag att dom kommer bli starkare och hårdare,
och kommer göra superont tillslut.
Men nu är den senaste sparken, den största jag varit med om.

Vissa har förstått min känsla när jag påpekat detta,
och bett dom backa med råd och tips för en stund,
andra har blivit ledsna och arga och påpekat att dom bara menat väl.


Jag vet att allt säkert är sagt i största välmening,
men det har kommit så många råd från så många håll,
att jag som sagt trodde jag skulle bli knäpp ;)


Jag hoppas ändå att jag kommer fortsätta få bra råd,
längre fram och särskilt sen när jag kommer BE om råden.
Men nu tycker jag att det mesta flyter på och är ganska harmoniskt ändå.

För ett år sen, så var spänningen olidlig idag.
Dagen innan vi fick nycklarna till vårat egna hus :)

Jag kan på riktig säga att det var en av dom lyckligaste dagarna för mig.

Det var med en skräckblandad känsla man satte nyckel i dörren och klev in.
Andas, njuta, stå still och sen... FULL FART med att börja renovera stället,
så att det verkligen skulle bli vårat.


Året har haft med och motgångar och vi har som par blivit 8000 gånger starkare och lyckligare.
Jag är så glad att jag har en kille som uppskattar samma saker som mig.
Vi behöver inte resa runt halva jorden för att uppskatta livet.
Våra bästa stunder har vi haft när vi hade picknick i klätterställningen,
när vi cyklade på grusvägar och plockade blommor till midsommarkransarna,
när vi hälsat på på bondgården och tittat på kalvarna och kattungarna,
och druckir en kopp kaffe med färsk ko mjölk i.
Alla bastu och bubbel kvällar, och under alla goda middagar med ännu godare vänner.

Jag berättade för en vän i somras, att den största lyckan för mig,
är att gå i trädgården och måla tillsammans med Tobbe,
att ha delmål ihop som vi når tillsammans.
Att unna sig en rast och sätta sig och ta en kopp the,
och vara stolta över en fin dag. Det är lycka för mig.
Att unna sig en sovmorgon tillsammans,
frukost på sängen, med öppen balkongdörr,
och sen knata ner och tända i pannan och börja en dag tillsammans,
och fortsätta ett liv i hop. Det är min lycka i livet.

Det har varit ett jobbigt år också.
Mycket att lära sig om snöras, skottning, shuntar, vedpannor,
grävda brunnar, sophämtning, sotaren, läckor osv osv.


Ibland kan man stirra sig blind på projekt som vi har framför oss,
renoveringar som ska förverkligas, och pengar som kommer gå åt.

Men när vi blickar bakåt, så har vi fanimej hunnit med en massa under vårat första år.

Innomhus så har vi tapetserat, målat, byggt garderober,
lagt golv, renoverat en trappa och slipat och målat ett EX antal furumöbler vita :)

Utomhus så har vi byggt och målat staket,
målat garage, hus, förråd och farstu.
Fällt träd, rivit en altan, dränerat om, jämnat ut gräsmattan med matjord,
och Tobbe har gjutit en sula som vi ska bygga nya altanen på.

För tillfället så håller Tobbe på att fixa i ordning garaget invändigt,
bytt isolering och klätt alla väggar och tak med plywood.
Allt är målat vitt och bänkar, garderober och bänskivor har monterats.
Om ett par helger så är det nog dags att ställa i ordning allt där och
få ett fint och praktiskt garage med ORDNING och REDA i :)

Vårens och sommaren projekt, kommer vara att bygga nya altenen,
och balkongen, få ordning på gräsmattan (GRÄS??) eventuellt lägga
marksten på uppfarten och renovera en toalett.

Sen finns det 400 milljoner andra grejer också som man vill ta tag i,
men tid och pengar kommer inte hagla över oss misstänker jag :)

Sist men absolut inte minst, så väntar vi ju på en bebis.
En liten rackare som väger ungefär 430 gram och är 28 cm lång.
I helgen så låg en av vovvarna på min bäbismage och vilade.
bäbisen sparkade till och Bella vaknade. haha.
Åh vad jag längtar efter att bli en familj :)


Ja det har verkligen varit ett underbart år.

Nu är jag lite mer motiverad, och hungrig på att skriva igen.
Julen och nyåret har varit lite sisådär.
vi har varit galet sjuka både jag och T om vartannat,
men nu verkar det som att vi är på banan igen båda två.

Nu har den lilla börjat sparka och göra sig påmind ofta.

Det är det härligaste jag varit med om.
Har spenderat många kvällar med att titta på magen,
känna på magen och drömma om liten nu.
Herrejösses, tiden har gått så fort.
redan har 21 veckor gått, och det borde ju vara mer än halva tiden tycker man... ;)

Nu längtar jag efter våren.
Självklart längtar vi efter den lilla,
men det är mycket annat som kommer hända också som vi ser fram emot också.

Kommer helt klart bli en spännande och annorlunda vår!


Jag funderade lite på det där med nyårslöften häromdagen.
Jag är inte mycket för löften över huvudtaget.
Men i år känns det som att jag har något smart på gång.

Jag ska, försöka att värdera min egen lycka, och mina kvaliteér,
helt oberoende på andras lycka/olycka och goda och dåliga sidor.

Det händer faktiskt då och då, som man hör om folks olycka,
och DÅ genast framstår ens egen lycka.
Eller tvärom, att man hör om någons medvind och flyt,
och då framstår ens egen vardags som grå och trist.

Någon annans misslyckande, blir så lätt till en dunk i ryggen på en själv.

Och det är fult.


Jag ska värdera mig själv på ett ärligare sätt iår,
och helst inte i förhållande till annat...


Vännerna ska också få sig en rensning :)

Det är viktigt att vara selektiv när det gäller vänner.
Att umgås med människor som man tycker om,
och som ger kärlek tillbaka.
Men jag har många fina vänner,
många som jag bygger min vardag kring.

Jag ska uppskatta dom mycket mer framöver!