Dag 8
Åh vackra fina Jenny!
Jag vet inte ens vad jag skriva förutom att jag tycker ni är helt fantastiska föräldrar! Tänk vilken tur att Bobo och Ville kom till just dig och Tobbe, vilken tur att ni fann varandra <3 Jag tänker på er så ofta och jag hoppas att lillebror kämpar lika hårt som storebror!!! Massa kramar till er <3
Men ååh kom en till prins till er...stor kram o massa kärlek! <3
Snälla anklaga inte dig,du kunde inget göra. Han får den bästa behandlingen o han har dom bästa föräldrarna runt sig som stöttar med kärlek, ömhet, tålamod, o kämpaanda.
Skickar massor av styrka o kärlek till hela er familj.
Ni finns i mina böner varje dag.
Kram Ote
Jag läste din blogg förra gången ni gick igenom detta. Du skriver extremt bra och inspirerande. Jag önskar dock att du inte behövde skriva i detta sammanhanget igen. Det är så fruktansvärt orättvist. Men ni har klarat det en gång och kommer utan tvekan klara det igen. Ni verkar vara extremt starka. Barnen väljer sina föräldrar. Stryrkekramar!!
Tänker så på er Jenny <3
Massa kramar <3
Jag trodde aldrig jag skulle behöva gå in och läsa din blogg igen, iallafall inte i detta sammanhang! Jag önskar inte min värsta fiende det jag nu kan tänka mig att ni går igenom.. Jag ville bara skriva att jag tänker på er och att jag blir så imponerad av hur starka ni verkar vara. Detta kommer gå lika bra som för Bobbo.
Många styrkekramar!
Åh mina tårar kan inte hållas när jag läser dina inlägg.
Dels för att det tar mig tillbaka i tiden då jag själv stod där med skammen i kroppen på Neo och hade det dåliga samvetet av att inte kunna hålla min son kvar i magen.
Tyvärr gick det inte bra för oss, vi förlorade vår Philip.
Men mina tårar kan inte hållas också för att jag vet om att ni måste ha en hemsk